LYCKAN SOM UPPSTÅR...

Hade en supermysig jobbkväll. Tjejorna var änglar och vi hade bara ett litet bråk. Men känslan när A lutar sig mot mig, och säger; Hanna.. jag ska berätta en hemlis.. så viskar hon i mitt öra, "förlåt att jag inte lyssnade och sa dumma saker till dig" åååååh gosgumman. Världens största kram fick hon då!

Efter middagen gick vi ut på en kvällsexpidition. E hade på sig sin pannlampa och A fick äran att ha kameran för att ta lite bilder i mörkret. Vi gick till Kerry Park och var där ett litet tag innan vi vandra, hoppa och dansade hemåt. När vi kom hem sprang dom direkt upp och gjorde sig iordning för jag har börjat med en ny sak, nämligen att berätta påhittade historier om mina får vi har hemma i Sverige. Så i varje historia är jag, pappa och patrik + Bowie och våran Bagge huvudperson. Dom älskar det haha!

Inte ett enda bråk under hela kvällsrutinen. Det var bara så underbart! Mina värdföräldrar kom hem bara några minuter efter jag lagt barnen så då fick jag sluta. Tillbringade återstående timmar på starbucks med Emelie!

När jag kom hem fick jag värsta rycket att jag skulle prova alla mina sommarkläder eftersom det bara är 2 veckor kvar till Mexico. Paniken kom närmare när jag tog upp mina shorts.. Ena paret har alltid varit lite trånga, och andra suttit perfekt.. Jag granskade dom noga och tog ett djupt andetag.... DOM PASSADE!! EFTER 6 MÅNADER I USA PASSADE DOM FORTFARANDE!!! Ingen förstår nog rädslan, och lyckan, om man inte varit i situationen själv!

Nu ska jag sussa!

Kan inte fatta att det bara är 2 veckor kvar!!!