I morse var värst. Då var jag nära på att gråta flera gånger. Men jag bet ihop och jag klarade det utan tårar. Hade ett litet snack med min hostmum som gav mig lite tips, men det känns som att jag försöker allt! Just nu känns allt ganska hopplöst.
Men nu ska jag ladda om batterierna, har precis duschat och ska fixa till mig lite. Sen ska jag fly verkligheten lite..
Att vara au pair är verkligen det bästa jag gjort.. Det är så JÄVLA jobbigt ibland. Men de stunderna som är gyllene, de är verkligen gyllene. Man lär sig se små saker att glädjas åt och glömmer det som kanske var större och jobbigare. Dessutom får man ett sjuhelsikes tålamod!
Men man kan inte vara stark föralltid, och idag var det min tur att ha en big down.
1 kommentar:
hang in there, sweetie! mina ungar är berg och dalbana med! ena dan är de hur gulliga som helst och andra dan är de rena rama kaoset. skrik och panik liksom! de säger saker som "I don't want you.. I want Vanesa (deras förra au pair)", och jag lovar att det hugger till i hjärtat eftersom jag verkligen verkligen försöker mitt allra bästa. så vissa dagar kan jag inte annat än gråta när jag går in på mitt rum, eftersom jag känner mig så liten och svag. men jag tror att alla ungar är så. att de liksom testar en så jävla mycket som de bara kan! so keep up the good work!! you can do it!!! :D kram!!
Skicka en kommentar