23 juli 2012

VÄNSKAP

Det går en trend just nu i au pair världen att skriva om sina underbara vänner man träffat här borta, och jag ska väl inte vara sämre!

När jag satt hemma i Sverige och drömde mig bort till Seattle var min största tanke; jag ska INTE bara ha svenska kompisar, kanske några svenska bekanta att träffa då och då. Så bra gick det med det målet..

Första Onsdagen träffade jag Elin, och senare Palle. Två underbara tjejer som har betytt otroligt mycket för mig under detta år. Varit min ledstjärnor, förebilder, de rutinerade som visste allt om allt. De kloka, äldre tjejerna som alltid fanns där, och alltid hade de bra svaren.

Tre veckor senare kom Emma och Emelie, resten är i princip historia. Om Elin och Palle ska liknas vid mina storasystrar, så är Emma och Emelie mina tvillingar. Här har jag hittat två själsfränder, två underbara vänner som alltid kommer finnas kvar. Alla sleepovers där vi bara legat uppe, pratat om livet, lärt oss av varandras förflutna.

I November kom Mickis, henne kan vi kalla systern man aldrig fick. Ni vet den underbara människan som helt oväntat kommer in i ens liv och man önskar att man var systrar? Mickis har världens bästa humor - enligt oss två är vi roligast i hela världen. Mickis är alltid glad och har ett skämt på lager.

Vårat senaste tillskott, Nina kom som en liten efterträdare till Palle. Även om dom är två helt olika personer finns mycket av Ninas personlighet i Palle, och självklart tvärtom. Spralliga, galna, tokiga Nina som alltid vill ha äventyr men dom även kan komma med sin lugna och seriösa sida.

Vid sidan om har vi haft Caroline, Matilda Thurfors och Emma H. Tre underbara flickor som tyvärr inte vistades så lång tid i Seattle, men dessa tjejer har ändå haft inflytande i mitt liv. Och jag saknar er så enormt mycket.

Jag älskar er tjejer, mitt år utan er skulle inte vara detsamma. Jag hade inte fått ut mer av att prompt inte umgås med svenskar, jag har fått så mycket av er. Ni har förstärkt min personlighet, fått mig mer självsäker. Varit tryggheten när man är 715 mil borta.






3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag funderar också på att åka som aupair och jag har några frågor som du jättegärna skulle kunna få svara på om du vill:)
Hur många barntimmar har du?
Har du några bra tips på vad man kan göra med barnen?
Hade du med dig mycket pengar som du kan använda dig av eller klarar man sig på au pair lönen?
Är det svårt att fylla i alla ansökningar och har du något bra tips?

amanda sa...

Och så har vi de tre UNDERBARA tjejerna ute på mercer Island som du aaaldrig hade klarat dig utan ;)

Carro sa...

du är så fin Hanna! Jag saknar dig!