För ett år sen startade det. Jag vaknade upp i mammas säng, med alla väskor packade, redo för att dra iväg. Jag visste inte vad som väntade mig, vilka människor jag skulle möta, vilka utmaningar och framgångar som stod framför mig.
Nu sitter jag här, i min säng, på andra sidan jordklotet, och har avslutat mitt år som au pair. Idag var min officiellt sista dag som au pair. Jag har varit i Kanada 5 gånger, San Francisco, New York, San Diego och i Mexico. Jag har mött underbara människor från hela världen. Jag har fått nya vänner som alltid kommer ha en stor plats i mitt hjärta.
Många stunder har det varit svårt, så svårt att vara hemifrån, att bo i en annan familj, i ett land där ingen förstår ens språk, även om jag faktiskt pratat mestadels svenska här borta i och med att jag bor i en halvsvensk familj och har haft mest svenska vänner. Det har funnits stunder då jag bara velat ge upp, packa mina väskor och åka. Men nånting har hållt mig kvar. Och nu sitter jag här, så stolt över mig själv att jag klarat detta. Jag har växt nått otroligt, och nu vet jag, att vill jag någonting, så kan INGET stoppa mig!
Detta år kanske inte riktigt blev som jag hade föreställt mig, mitt största råd till alla nya au pairer, ha inte för mycket förväntningar. Det blir som det blir, bara för att det inte blev som jag hade tänkt mig, betyder det verkligen inte att det har varit något dåligt, tvärtom!
Jag vet inte vad mer jag kan säga, men alla mina "kollegor" som lämnade Sverige samma datum som mig, den 1 augusti 2011. Vi har klarat det, vi har gått i mål. FYFAN VA VI ÄR BRA!
2 kommentarer:
Hej, nu har jag följt din blogg dom senaste månaderna och jag vill själv åka som au pair. Men jag har läst din blogg och läst att du haft ycket hemlängtan senaste tiden. så jag måste fråga dig, var det värt att åka ? och var det värt att åka även under dom veckorna hemlängtan var som värst? :)
/ Emma
hur lång tid tog själv processen för dig, från att du fyllde i dina papper tills att du åkte?
Skicka en kommentar