Åh jag vill bara skrika, hoppa, gråta, skratta, dansa, sova... jag har så mycket känslor inom mig just nu. jag vet att jag skrivit detta ofta förrut. Men nu är det fan illa.. Jag är inte ens mig själv längre, jag gör små misstag hela tiden som jag aldrig gjort. Idag gjorde jag t.om. två riktigt stora misstag. Men orkar inte prata om dom..
Jag vill inte förstöra den här sista veckan jag har kvar här, men det är svårt att njuta av den när mitt sinne är i en annan värld. Jag är i mitt förflutna, för på ett sätt ska jag ju åka tillbaka i tiden. Tillbaka till den 1 august 2011 och ta upp där jag en gång slutade.. Jag vet inte vad jag ska förvänta mig.
Ärligt talat är jag LIVRÄDD.. Jag är så rädd så jag mår illa varje kväll. Jag kan inte sova. Jag känner mig som det svarta fåret som "svikit" mina kompisar, och nu kommer jag komma hem, och alla kommer vara emot mig och typ " det var du som lämnade oss, du får skylla dig själv".. jag tror ju inte att det kommer vara så i teorin.. men just nu känns det så. Jag känner mig som en främling i mitt egna liv.
Det enda jag vet om mig själv är hur jag är här, hur jag är nu. Jag har inte förändrats allt för mycket, vad jag vet en.. Jag trivs jättebra med mig själv idag, jag är så självsäker och stolt. Jag har klarat ETT år i USA, borta från mina vänner och min familj. Men tänk om detta inte passar in i den roll som stått i frysen ett år? Tänk om ingen tycker om mig när jag kommer hem. jag kommer prata för mycket om USA.. jag kommer "tro att jag är nått"... Jag är säkert töntig som känner såhär.. och om det nu skulle vara såhär, så får jag ändå känslan "du får skylla dig själv.."
Jag är självklart överlycklig över att få åka hem och träffa alla igen. Det kommer vara helt sjukt overkligt! Min pappa, mina hundar, kissarna, alla vänner, både barndomsvänner och skolvänner.
Nej.. nu ska jag göra något annat för att förflytta tankarna.. jag var bara tvungen att ladda ur lite
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar