Förlåt alla som kanske väntar på en uppdatering om min resemånad, hehe. Nu har jag typ snart varit hemma i en månad och fortfarande bara skrivit ett inlägg. Alla dessa måsten är så tråkiga! Men men, jag tänkte försöka skriva lite om hur det är att vara hemma istället.
När jag kom hem så var mina vänner på flygplatsen och mötte mig tillsammans med mamma och pappa, oh så det värmde mitt hjärta. Eftersom jag har varit så orolig över hur det skulle bli känns det bara helt fantastiskt och underbart!
Mina dagar har varit fullspäckade enda sen jag kom hem, jag fick jobb på hjärtavdelningen fredagen på den veckan jag kom hem och jag har haft massor av vänner att catcha upp med, uteliv att pröva på osv. osv. Jag har liksom inte haft tid att tänka riktigt, för allt är så himla bra hemma just nu.
Ni som har följt min blogg vet att jag har haft mycket hemlängtan då och då, nu när jag är hemma ska jag väl inte säga att det inte varit obefogat. Jag är verkligen så himla lycklig nu, och det känns så bra att jag inte haft hemlängtan i onödan.
Nu förtillfället saknar jag inte mycket med USA, jag saknar ihjäl mig för mina små busfior såklart, min värd mamma och värdpappa också och alla underbara vänner. Men det är i princip det enda. Det har liksom inte hunnit komma än!
Jag är så glad att jag åkte till USA, fick den här upplevelsen och har fått ett nytt perspektiv på mitt liv hemma i Sverige, Västerås. Jag ångrar ingenting från mitt år. Men det är jävligt skönt att vara hemma, faktiskt! Så ja, det är så jag känner. Långt ifrån den här ångesten som många känner över att vara hemma, och det är jätteskönt för mig!
16 september 2012
8 september 2012
RESEMÅNADEN
Jag sitter här, trött och jag mår lite som jag förtjänar efter gårdagens välkommen hem fest. Jag tänkte att detta var ett perfekt tillfälle att börja skriva lite om min resemånad. Vi får se hur långt vi hinner. Jag börjar lite generellt om företaget och bussen.
GREEN TORTOISE SOUTHERN CROSSING
Okej, så företaget jag åkte med hette alltså green tortoise, det startades i mitten av 70-talet och är kända för att det mest var hippies och väldigt speciella människor som åkte på dessa bussar, nu har klientalet ändrats och det finns alla slags människor, från hela världen.
Bussen är uppbyggd på ett väldigt speciellt sätt, längst bak finns en stor plattform där man sitter, eller ligger medans bussen kör. I mitten är som två soffgrupper med bord, och längst fram är det två soffor. Längs taket finns en massa överslafar.
Det som är bra med denna bussresa är att man sover på bussen under natten, vilket är lika med: mindre pengar för mat och hostell/hotell på destinationerna, samt att vi vaknade på ett nytt ställe varje dag och hann med maximalt mycket! När vi sov i bussen så ändrade vi om soffplatserna med borden till två våningsängar, och soffarna där fram blev också en plattform, detta kallades the miracle. Det var jättemysigt att sova allihopa på plattformen, spela kort, prata, leka lekar ända tills vi somnade.
Vi alla hjälptes åt med frukost och middag. Vi gjorde även iordning lunch samtidigt som frukosten. Det var jättegod och vällagad mat, vegetarisk för det mesta.
När man bor på en buss, 36 personer så har man inte mycket eget space. Men relationen mellan oss i bussen blev så stark. Man sover ihop, lagar mat ihop, hikar ihop, utforskar städer ihop. Jag saknar de människor jag umgicks mest med och chaufförerna så hiiiiiiiiiimla mycket. Jag saknar även de andra såklart, men kanske inte lika mycket men eftersom de var en del av resan så, ja. ni förstår.
GREEN TORTOISE SOUTHERN CROSSING
Okej, så företaget jag åkte med hette alltså green tortoise, det startades i mitten av 70-talet och är kända för att det mest var hippies och väldigt speciella människor som åkte på dessa bussar, nu har klientalet ändrats och det finns alla slags människor, från hela världen.
Bussen är uppbyggd på ett väldigt speciellt sätt, längst bak finns en stor plattform där man sitter, eller ligger medans bussen kör. I mitten är som två soffgrupper med bord, och längst fram är det två soffor. Längs taket finns en massa överslafar.
Det som är bra med denna bussresa är att man sover på bussen under natten, vilket är lika med: mindre pengar för mat och hostell/hotell på destinationerna, samt att vi vaknade på ett nytt ställe varje dag och hann med maximalt mycket! När vi sov i bussen så ändrade vi om soffplatserna med borden till två våningsängar, och soffarna där fram blev också en plattform, detta kallades the miracle. Det var jättemysigt att sova allihopa på plattformen, spela kort, prata, leka lekar ända tills vi somnade.
Vi alla hjälptes åt med frukost och middag. Vi gjorde även iordning lunch samtidigt som frukosten. Det var jättegod och vällagad mat, vegetarisk för det mesta.
När man bor på en buss, 36 personer så har man inte mycket eget space. Men relationen mellan oss i bussen blev så stark. Man sover ihop, lagar mat ihop, hikar ihop, utforskar städer ihop. Jag saknar de människor jag umgicks mest med och chaufförerna så hiiiiiiiiiimla mycket. Jag saknar även de andra såklart, men kanske inte lika mycket men eftersom de var en del av resan så, ja. ni förstår.
1 september 2012
NY BLOGG
Jag har en ny blogg mina vänner. Vill ni fortsätta läsa om mitt vardags liv är ni välkommna dit.
Jag kommer så småningom skriva om resemånaden här. Men jag kommer inte skriva något annat än det :)
http://hannatuner.blogspot.com
Jag kommer så småningom skriva om resemånaden här. Men jag kommer inte skriva något annat än det :)
http://hannatuner.blogspot.com
31 augusti 2012
31 augusti
idag mina vänner skaffade jag jobb. jag ska gå tillbaka till hjärtavdelningen. Jag har ett fast vikariat fram tills 31 januari och är även anställd som timmis. Vilket innebär att jag kan jobba extra utöver mitt schema. Toppen eller vad?!
Ikväll blir det drinkar, och kanske t.om. utgång med några av brudarna. ska även bli av med systembolags oskulden! underbart! Säger det igen - älskar att vara hemma!!
Ikväll blir det drinkar, och kanske t.om. utgång med några av brudarna. ska även bli av med systembolags oskulden! underbart! Säger det igen - älskar att vara hemma!!
29 augusti 2012
HOME SWEET HOME
Nu har jag varit hemma i Sverige i två dagar. Det känns underbart att vara hemma.
När jag klev ut i ankomsthallen på Arlanda fick jag en hjärtattack. Jag hade väntat mig Mamma och pappa. Där stod också, förutom dom - Isabella, Fanny, Jonna, Carro och Rickard! Vi hade sedan en middag hemma hos oss, och Amanda kom över också. Plus Åse, mormor, Rebecca, Mathias och hans flickvän Sandra.
Igår jag med Emelie till erikslunds köpcentrum som öppnade precis när jag åkte, samt åkte jag ut till strömskär med mamma och stefan och fick åka lite båt. Vi avslutade dagen med spicy hot och så fick jag köra bilen hem från tidö-lindö.
Det är som sagt underbart att vara hemma, jag har hittils inte haft någon ångest osv. Det är självklart konstigt att vara hemma, och försöka vänja sig vid det här livet igen. Allt är som precis innan jag åkte - vilket känns jätteskönt! Jag var orolig över att ALLT skulle vara annorlunda. Men det är det inte.
Idag ska jag åka ut till Pappa och susanne och äta lunch, sedan träffa fia på eftermiddagen. Underbart!
När jag klev ut i ankomsthallen på Arlanda fick jag en hjärtattack. Jag hade väntat mig Mamma och pappa. Där stod också, förutom dom - Isabella, Fanny, Jonna, Carro och Rickard! Vi hade sedan en middag hemma hos oss, och Amanda kom över också. Plus Åse, mormor, Rebecca, Mathias och hans flickvän Sandra.
Igår jag med Emelie till erikslunds köpcentrum som öppnade precis när jag åkte, samt åkte jag ut till strömskär med mamma och stefan och fick åka lite båt. Vi avslutade dagen med spicy hot och så fick jag köra bilen hem från tidö-lindö.
Det är som sagt underbart att vara hemma, jag har hittils inte haft någon ångest osv. Det är självklart konstigt att vara hemma, och försöka vänja sig vid det här livet igen. Allt är som precis innan jag åkte - vilket känns jätteskönt! Jag var orolig över att ALLT skulle vara annorlunda. Men det är det inte.
Idag ska jag åka ut till Pappa och susanne och äta lunch, sedan träffa fia på eftermiddagen. Underbart!
26 augusti 2012
I´M ALIVE
Hejsan alla goa och glada, tappra följare.
Jag lever, och befinner mig just nu i Seattle. Dagen har spenderats med att försöka packa ihop det sista.
Min resemånad har varit UNDERBAR. Berättar allt om den när jag är hemma i Sveariket. Imorgon kl. 1.15 pm går planet mot frankfurt. Jag är så sjukt excited. Nu ska jag dammsuga och göra det lite fint för Malin som kommer hit på fredag. Sedan ska jag gå och lägga mig tidigt så det blir Måndag. Måndagen den 27e.. Datumet jag lämnar USA.
Jag lever, och befinner mig just nu i Seattle. Dagen har spenderats med att försöka packa ihop det sista.
Min resemånad har varit UNDERBAR. Berättar allt om den när jag är hemma i Sveariket. Imorgon kl. 1.15 pm går planet mot frankfurt. Jag är så sjukt excited. Nu ska jag dammsuga och göra det lite fint för Malin som kommer hit på fredag. Sedan ska jag gå och lägga mig tidigt så det blir Måndag. Måndagen den 27e.. Datumet jag lämnar USA.
3 augusti 2012
HEJDÅ
Imorgon bitti lämnar jag alltså Seattle för min resemånad. Jag kommer inte ha tillgång till internet under de två första veckorna och vi får se hur det blir de sista dagarna i NYC och Miami. Nått litet livstecken kanske ni får.
Men mer info om min resemånad, hemresa och hur det är att vara hemma kan ni hitta här i början av september!
Tack för att ni har följt mitt år genom motgångar och medgångar. Har ni några frågor gällande mitt år, att vara au pair, seattle eller övrigt så tveka inte att fråga., så svarar jag när jag är hemma sen!
Puss och kram!
Men mer info om min resemånad, hemresa och hur det är att vara hemma kan ni hitta här i början av september!
Tack för att ni har följt mitt år genom motgångar och medgångar. Har ni några frågor gällande mitt år, att vara au pair, seattle eller övrigt så tveka inte att fråga., så svarar jag när jag är hemma sen!
Puss och kram!
2 augusti 2012
ALL THOSE GOODBYES
Dags att åka ut till Mt. Baker för att ta farväl av Emmas och Mickis värdfamilj! buhuuu, sa för säkerhetsskull hejdå till Emelies värdbarn idag när jag träffade honom. Så konstigt att man säger hejdå till alla nu. Hemma visste man ju att man förmodligen kommer träffa personerna igen om ett år. Här vet man inte om man kommer se dom, och OM, så är frågan NÄR! det blir ju inte inom det närmaste året iallafall.
1 augusti 2012
DINNER
Hade en middag ikväll för att mark the occasion så att säga. Vi åt på rays café. Asgod mat åt jag, jag åt clams för första gången, det är väl nån slags mussla (jag var tvungen att googla detta). Fick fina presenter av mina värdföräldrar och jag gav mina presenter till dom. Vi pratade om detta året och framtiden osv. Jättemysigt var det.
När vi kom hem gick jag och Emelie hem till Jorid och satt på hennes underbara varandra med utsikt över hela skylinen. Gosade med hennes hund och pratade om allt möjligt.
När vi kom hem gick jag och Emelie hem till Jorid och satt på hennes underbara varandra med utsikt över hela skylinen. Gosade med hennes hund och pratade om allt möjligt.
FRÅGOR
Jag har samlat på mig 4 frågor som jag tänkte svara på.
Har inte du lite tips på bra au pair bloggar? :D / cecilia
Jag läser inte så mycket au pair bloggar längre, mest de som kom samtidigt som mig och mina vänner. Men en au pair blogg jag gillar jättemycket, trots att hon varit i USA länge är Janinas, tryck på hennes namn så kommer du till hennes blogg.
Au pairen som tar efter mig, Malin, skriver mycket om sina förberedelser.
Tyvärr är det inte så många mer som är kvar i USA. Jag har några länkar på min blogg med folk som har varit här sedan jag och som avslutar sitt år.
Jag funderar också på att åka som aupair och jag har några frågor som du jättegärna skulle kunna få svara på om du vill:) Hur många barntimmar har du? Har du några bra tips på vad man kan göra med barnen? Hade du med dig mycket pengar som du kan använda dig av eller klarar man sig på au pair lönen? Är det svårt att fylla i alla ansökningar och har du något bra tips? anonym
Jag vet inte exakt hur många timmar jag hade, men jag hade absolut inte jättemånga. Självklart över 200, men jag hade inte flera 1000 som jag har hört massor som hörde. Det skrämde mig. Men som sagt, jag hade inte jättemånga.
Saker man kan göra med barnen; parken är alltid en hit när det är vackert väder, jag brukar packa snack, några böcker och en filt så har vi picnic/lässtund/lekstund. Året runt har vi åkt till stranden, även i vintras. Mina tjejer gillar att leta efter snäckor, seaglass osv. Lokala zoot, eller akvariet eller andra attraktioner för barn brukar också vara uppskattat. Många dagar har vi bara varit hemma, lekt lekar, spelat spel eller gjort arts and crafts :)
Jag hade ungefär 10.000 på mitt sparkonto, det är jag glad att jag hade. Det har gjort så jag kunnat resa mer under mitt år. Jag blev också sjuk, och mycket pengar gick åt då för det blev strul med min försäkring. Men vissa åker utan några pengar som helst och du klarar dig på lönen om du inte shoppar och går ut och äter hela tiden.
Ansökningarna är inte svåra att fylla i, svara så gott du kan på frågorna och tänk på att framställa dig på ett attraktivt sätt men att inte ljuga. Tänk på att man ska matchas med familjer, och om du skriver att du gillar att hika, så förväntar de sig ofta att ta med dig ut på någon hike ibland, då är det ju inte så bra om du hatar det ;) Det är som att ansöka efter vilket jobb som hellst egentligen :)
Lycka till med din ansökan! :)
Hej, nu har jag följt din blogg dom senaste månaderna och jag vill själv åka som au pair. Men jag har läst din blogg och läst att du haft ycket hemlängtan senaste tiden. så jag måste fråga dig, var det värt att åka ? och var det värt att åka även under dom veckorna hemlängtan var som värst? :) / Emma
Det stämmer att jag har haft mycket hemlängtan, varför vet jag inte riktigt. Men jag har vänner här som ALDRIG har haft hemlängtan! Samtidigt som jag har vänner som har lika mycket hemlängtan som jag haft. Trots att jag skrivit mycket om hemlängtan har jag haft ett underbart år, och jag ångrar verkligen inte att jag åkte. Det har varit en stor utmaning att pusha mig själv att stanna här, trots att jag längtat hem så mycket! Som sagt, jag ångrar ingenting. och detta år har varit värt varenda sekund, både himmel som helvete så att säga ;)
Hemlängtan är dessutom inte någonting att vara rädd för, eller, jag menar. Man ska inte tveka att åka för att man är rädd för att få hemlängtan :)
hur lång tid tog själv processen för dig, från att du fyllde i dina papper tills att du åkte? anonym
Jag började fylla i mina papper i Januari 2011, och gick sedan på informationsmöte. I februari var jag klar med ansökningarna och godkänd till programmet. Sedan rullade matchingarna på, jag hade 4 stycken innan jag fick denna. Vi tackade ja i Mars, och jag åkte i Augusti. Jag hade kunnat åkt i juni för då avslutade deras förra au pair sitt år, men jag kunde inte komma i början av sommaren :)
Har inte du lite tips på bra au pair bloggar? :D / cecilia
Jag läser inte så mycket au pair bloggar längre, mest de som kom samtidigt som mig och mina vänner. Men en au pair blogg jag gillar jättemycket, trots att hon varit i USA länge är Janinas, tryck på hennes namn så kommer du till hennes blogg.
Au pairen som tar efter mig, Malin, skriver mycket om sina förberedelser.
Tyvärr är det inte så många mer som är kvar i USA. Jag har några länkar på min blogg med folk som har varit här sedan jag och som avslutar sitt år.
Jag funderar också på att åka som aupair och jag har några frågor som du jättegärna skulle kunna få svara på om du vill:) Hur många barntimmar har du? Har du några bra tips på vad man kan göra med barnen? Hade du med dig mycket pengar som du kan använda dig av eller klarar man sig på au pair lönen? Är det svårt att fylla i alla ansökningar och har du något bra tips? anonym
Jag vet inte exakt hur många timmar jag hade, men jag hade absolut inte jättemånga. Självklart över 200, men jag hade inte flera 1000 som jag har hört massor som hörde. Det skrämde mig. Men som sagt, jag hade inte jättemånga.
Saker man kan göra med barnen; parken är alltid en hit när det är vackert väder, jag brukar packa snack, några böcker och en filt så har vi picnic/lässtund/lekstund. Året runt har vi åkt till stranden, även i vintras. Mina tjejer gillar att leta efter snäckor, seaglass osv. Lokala zoot, eller akvariet eller andra attraktioner för barn brukar också vara uppskattat. Många dagar har vi bara varit hemma, lekt lekar, spelat spel eller gjort arts and crafts :)
Jag hade ungefär 10.000 på mitt sparkonto, det är jag glad att jag hade. Det har gjort så jag kunnat resa mer under mitt år. Jag blev också sjuk, och mycket pengar gick åt då för det blev strul med min försäkring. Men vissa åker utan några pengar som helst och du klarar dig på lönen om du inte shoppar och går ut och äter hela tiden.
Ansökningarna är inte svåra att fylla i, svara så gott du kan på frågorna och tänk på att framställa dig på ett attraktivt sätt men att inte ljuga. Tänk på att man ska matchas med familjer, och om du skriver att du gillar att hika, så förväntar de sig ofta att ta med dig ut på någon hike ibland, då är det ju inte så bra om du hatar det ;) Det är som att ansöka efter vilket jobb som hellst egentligen :)
Lycka till med din ansökan! :)
Hej, nu har jag följt din blogg dom senaste månaderna och jag vill själv åka som au pair. Men jag har läst din blogg och läst att du haft ycket hemlängtan senaste tiden. så jag måste fråga dig, var det värt att åka ? och var det värt att åka även under dom veckorna hemlängtan var som värst? :) / Emma
Det stämmer att jag har haft mycket hemlängtan, varför vet jag inte riktigt. Men jag har vänner här som ALDRIG har haft hemlängtan! Samtidigt som jag har vänner som har lika mycket hemlängtan som jag haft. Trots att jag skrivit mycket om hemlängtan har jag haft ett underbart år, och jag ångrar verkligen inte att jag åkte. Det har varit en stor utmaning att pusha mig själv att stanna här, trots att jag längtat hem så mycket! Som sagt, jag ångrar ingenting. och detta år har varit värt varenda sekund, både himmel som helvete så att säga ;)
Hemlängtan är dessutom inte någonting att vara rädd för, eller, jag menar. Man ska inte tveka att åka för att man är rädd för att få hemlängtan :)
hur lång tid tog själv processen för dig, från att du fyllde i dina papper tills att du åkte? anonym
Jag började fylla i mina papper i Januari 2011, och gick sedan på informationsmöte. I februari var jag klar med ansökningarna och godkänd till programmet. Sedan rullade matchingarna på, jag hade 4 stycken innan jag fick denna. Vi tackade ja i Mars, och jag åkte i Augusti. Jag hade kunnat åkt i juni för då avslutade deras förra au pair sitt år, men jag kunde inte komma i början av sommaren :)
31 juli 2012
FYFAN VA VI ÄR BRA
För ett år sen startade det. Jag vaknade upp i mammas säng, med alla väskor packade, redo för att dra iväg. Jag visste inte vad som väntade mig, vilka människor jag skulle möta, vilka utmaningar och framgångar som stod framför mig.
Nu sitter jag här, i min säng, på andra sidan jordklotet, och har avslutat mitt år som au pair. Idag var min officiellt sista dag som au pair. Jag har varit i Kanada 5 gånger, San Francisco, New York, San Diego och i Mexico. Jag har mött underbara människor från hela världen. Jag har fått nya vänner som alltid kommer ha en stor plats i mitt hjärta.
Många stunder har det varit svårt, så svårt att vara hemifrån, att bo i en annan familj, i ett land där ingen förstår ens språk, även om jag faktiskt pratat mestadels svenska här borta i och med att jag bor i en halvsvensk familj och har haft mest svenska vänner. Det har funnits stunder då jag bara velat ge upp, packa mina väskor och åka. Men nånting har hållt mig kvar. Och nu sitter jag här, så stolt över mig själv att jag klarat detta. Jag har växt nått otroligt, och nu vet jag, att vill jag någonting, så kan INGET stoppa mig!
Detta år kanske inte riktigt blev som jag hade föreställt mig, mitt största råd till alla nya au pairer, ha inte för mycket förväntningar. Det blir som det blir, bara för att det inte blev som jag hade tänkt mig, betyder det verkligen inte att det har varit något dåligt, tvärtom!
Jag vet inte vad mer jag kan säga, men alla mina "kollegor" som lämnade Sverige samma datum som mig, den 1 augusti 2011. Vi har klarat det, vi har gått i mål. FYFAN VA VI ÄR BRA!
GROVJOBB
Har faktiskt nästan packat klart allt nu. rummet blir mer och mer tomt. det skönaste är att jag inte behöver vara klar på fredag, utan jag kommer ju faktiskt tillbaka över ett dygn så då hinner jag göra det absolut sista, packa om osv :)
TISDAG
Idag mår jag mycket bättre, men aptiten är fortfarande inte med. Jag antar att det var en släng av matförgiftning alltså. Jag är hungrig för jag har inte ätit på över 24 timmar!
Tisdag, kort arbetsdag. swedish fika ikväll på stan woop wooop. packningen tar sig sakta men säkert.. ja, det är väl allt just nu!
Tisdag, kort arbetsdag. swedish fika ikväll på stan woop wooop. packningen tar sig sakta men säkert.. ja, det är väl allt just nu!
30 juli 2012
ONÖDIGT VETANDE
Jag vill nog gifta mig med Magnus Betnér! Just sayin.
http://www.kanal5play.se/#!/play/program/343001/video/5715583|/program/343001/video/5715583
http://www.kanal5play.se/#!/play/program/343001/video/5715583|/program/343001/video/5715583
BLÄÄÄÄ
Sover apdåligt, har jättemycket att göra, och vaknar med något som liknar magsjuka, eller matförgiftning. KUL, PRECIS VAD JAG BEHÖVER! Den tackar vi för. Min värdmamma skickade bums ner mig igen, men jag har som vanligt världens sämsta samvete när jag är sjuk.
Nu ska jag vila lite och hoppas på att jag mår bättre snart!
Nu ska jag vila lite och hoppas på att jag mår bättre snart!
29 juli 2012
72912
Ännu en helg har kommit till ett slut, men detta är inte vilken helg som helst. Utan detta var min sista i Seattle. Min sista helg som au pair. Nästa vecka, denna tiden befinner jag mig i Zion Nationalpark, eller på en buss, påväg mot Las vegas. Nästa vecka!!!
Min sista helg här blev inte som planerat, i fredags åt vi på cheesecake i Bellvue, med Garret och Jordan aka. Mr-no-shake. Det blev en sen, men trevlig middag.
Igår skulle jag, Emma och Garrett åkt till Mt. Rainer för det var ett ställe jag verkligen ville till innan mitt år var slut, men tyvärr blev det alldeles för sent på dagen, och tiden som det skulle ta att åka skulle inte vara värt det för den korta stunden vi skulle hunnit vara där.
vi tog istället färjan ut till Bainbridge Island, åt en lunch och hade det mysigt i solen.. Och en del andra problem som jag inte vill dela med mig här hahaha, låt oss säga.. det var en helknäpp dag.
Kvällen bjöd på middag hos Elin, en potluck med tacopaj, kycklingsallad, och världens godaste kladdkaka till efterrätt. Jag och Therese sov över hos Elin och det hela slutade med att vi låg och kolla på bambi innan vi somnade gott.
Dagen spenderades ute i Madison Park där vi badade, åt picknick och hade det mysigt.
Efter några timmars jobb på kvällen åkte jag hem till Emma och kollade på allsång på skansen med henne och Emelie. Perfekt avslut!
Min sista helg här blev inte som planerat, i fredags åt vi på cheesecake i Bellvue, med Garret och Jordan aka. Mr-no-shake. Det blev en sen, men trevlig middag.
Igår skulle jag, Emma och Garrett åkt till Mt. Rainer för det var ett ställe jag verkligen ville till innan mitt år var slut, men tyvärr blev det alldeles för sent på dagen, och tiden som det skulle ta att åka skulle inte vara värt det för den korta stunden vi skulle hunnit vara där.
vi tog istället färjan ut till Bainbridge Island, åt en lunch och hade det mysigt i solen.. Och en del andra problem som jag inte vill dela med mig här hahaha, låt oss säga.. det var en helknäpp dag.
Kvällen bjöd på middag hos Elin, en potluck med tacopaj, kycklingsallad, och världens godaste kladdkaka till efterrätt. Jag och Therese sov över hos Elin och det hela slutade med att vi låg och kolla på bambi innan vi somnade gott.
Dagen spenderades ute i Madison Park där vi badade, åt picknick och hade det mysigt.
Efter några timmars jobb på kvällen åkte jag hem till Emma och kollade på allsång på skansen med henne och Emelie. Perfekt avslut!
27 juli 2012
SISTA GÅNGEN
I dag är det fredag, nästa vecka jobbar jag min sista dag som au pair. 7 dagar kvar i Seattle innan jag börjar på resemånaden. Knyter ihop säcken med världens äventyr, åh vad jag ser framemot det. Jag kommer få se så mycket platser jag bara har drömt om. Grand Canyon, Las Vegas, New Orleans. Åh!
Om en månad går flyget hem, om precis en månad. den 27 augusti boardar jag planet mot Frankfurt här på Sea-tac! Sjukt.. Ikväll blir det sista chill fredags kvällen hos Emma och Mickis på tredje våningen. SISTA KVÄLLEN! Den där tredje, underbara, älskade våningen! Jag skulle sovit där också men planerna blev ändrade då jag och Emma ska till Mt. Rainer imorgon och måste ha en bil för det, och min värdfamilj behöver då skjuts för att jag ska kunna låna bilen. Men vi får väl se om någon annan lösning dyker upp!
Jag har liksom inte insett att nästa vecka blir sista allting här i Seattle, sista menchies, sista playdaten med Elin sista sista sista....
Nu ska jag hämta upp E på hennes pre - school för sista gången! För nu går den på sommarlov.. Japp.. sista gången.
Om en månad går flyget hem, om precis en månad. den 27 augusti boardar jag planet mot Frankfurt här på Sea-tac! Sjukt.. Ikväll blir det sista chill fredags kvällen hos Emma och Mickis på tredje våningen. SISTA KVÄLLEN! Den där tredje, underbara, älskade våningen! Jag skulle sovit där också men planerna blev ändrade då jag och Emma ska till Mt. Rainer imorgon och måste ha en bil för det, och min värdfamilj behöver då skjuts för att jag ska kunna låna bilen. Men vi får väl se om någon annan lösning dyker upp!
Jag har liksom inte insett att nästa vecka blir sista allting här i Seattle, sista menchies, sista playdaten med Elin sista sista sista....
Nu ska jag hämta upp E på hennes pre - school för sista gången! För nu går den på sommarlov.. Japp.. sista gången.
25 juli 2012
KÄNSLOSTORM
Åh jag vill bara skrika, hoppa, gråta, skratta, dansa, sova... jag har så mycket känslor inom mig just nu. jag vet att jag skrivit detta ofta förrut. Men nu är det fan illa.. Jag är inte ens mig själv längre, jag gör små misstag hela tiden som jag aldrig gjort. Idag gjorde jag t.om. två riktigt stora misstag. Men orkar inte prata om dom..
Jag vill inte förstöra den här sista veckan jag har kvar här, men det är svårt att njuta av den när mitt sinne är i en annan värld. Jag är i mitt förflutna, för på ett sätt ska jag ju åka tillbaka i tiden. Tillbaka till den 1 august 2011 och ta upp där jag en gång slutade.. Jag vet inte vad jag ska förvänta mig.
Ärligt talat är jag LIVRÄDD.. Jag är så rädd så jag mår illa varje kväll. Jag kan inte sova. Jag känner mig som det svarta fåret som "svikit" mina kompisar, och nu kommer jag komma hem, och alla kommer vara emot mig och typ " det var du som lämnade oss, du får skylla dig själv".. jag tror ju inte att det kommer vara så i teorin.. men just nu känns det så. Jag känner mig som en främling i mitt egna liv.
Det enda jag vet om mig själv är hur jag är här, hur jag är nu. Jag har inte förändrats allt för mycket, vad jag vet en.. Jag trivs jättebra med mig själv idag, jag är så självsäker och stolt. Jag har klarat ETT år i USA, borta från mina vänner och min familj. Men tänk om detta inte passar in i den roll som stått i frysen ett år? Tänk om ingen tycker om mig när jag kommer hem. jag kommer prata för mycket om USA.. jag kommer "tro att jag är nått"... Jag är säkert töntig som känner såhär.. och om det nu skulle vara såhär, så får jag ändå känslan "du får skylla dig själv.."
Jag är självklart överlycklig över att få åka hem och träffa alla igen. Det kommer vara helt sjukt overkligt! Min pappa, mina hundar, kissarna, alla vänner, både barndomsvänner och skolvänner.
Nej.. nu ska jag göra något annat för att förflytta tankarna.. jag var bara tvungen att ladda ur lite
Jag vill inte förstöra den här sista veckan jag har kvar här, men det är svårt att njuta av den när mitt sinne är i en annan värld. Jag är i mitt förflutna, för på ett sätt ska jag ju åka tillbaka i tiden. Tillbaka till den 1 august 2011 och ta upp där jag en gång slutade.. Jag vet inte vad jag ska förvänta mig.
Ärligt talat är jag LIVRÄDD.. Jag är så rädd så jag mår illa varje kväll. Jag kan inte sova. Jag känner mig som det svarta fåret som "svikit" mina kompisar, och nu kommer jag komma hem, och alla kommer vara emot mig och typ " det var du som lämnade oss, du får skylla dig själv".. jag tror ju inte att det kommer vara så i teorin.. men just nu känns det så. Jag känner mig som en främling i mitt egna liv.
Det enda jag vet om mig själv är hur jag är här, hur jag är nu. Jag har inte förändrats allt för mycket, vad jag vet en.. Jag trivs jättebra med mig själv idag, jag är så självsäker och stolt. Jag har klarat ETT år i USA, borta från mina vänner och min familj. Men tänk om detta inte passar in i den roll som stått i frysen ett år? Tänk om ingen tycker om mig när jag kommer hem. jag kommer prata för mycket om USA.. jag kommer "tro att jag är nått"... Jag är säkert töntig som känner såhär.. och om det nu skulle vara såhär, så får jag ändå känslan "du får skylla dig själv.."
Jag är självklart överlycklig över att få åka hem och träffa alla igen. Det kommer vara helt sjukt overkligt! Min pappa, mina hundar, kissarna, alla vänner, både barndomsvänner och skolvänner.
Nej.. nu ska jag göra något annat för att förflytta tankarna.. jag var bara tvungen att ladda ur lite
ONSDAG
Igår blev det en hel eftermiddag på zoot med E, samt min värdmammas väns kusin barn eller något sånt avancerat från Frankrike. En riktigt trevlig kille. Efter zoot åkte och hämta A, sen var det dags för middag.
På kvällen åkte jag, Emelie, franska killen, Elin och Nina till Madison Park och bara satt vid vattnet och njöt av livet.
Nu är E på playdate och A på camp, så jag har det lugnt här hemma. Har dock en liten björn på operationsbordet. Världens bästa patient, säger inte ett ljud ;)
På kvällen åkte jag, Emelie, franska killen, Elin och Nina till Madison Park och bara satt vid vattnet och njöt av livet.
Nu är E på playdate och A på camp, så jag har det lugnt här hemma. Har dock en liten björn på operationsbordet. Världens bästa patient, säger inte ett ljud ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)