sitter med hög musik i mina hörlurar och taggar inför 100 dagarsfesten som är på Torsdag. De från klassen som ska gå ska samlas hos min classmate Adam och äta lite tacos innan de från parallellklassen kommer och möter upp oss där! Är så sjukt taggad. Men, just idag är det faktiskt 100 dagar kvar!! Vet inte varför festen ligger på torsdag men det finns nog någon anledning.
100 dagar kvar till frihet!!!! Massor av dagar att drömma om landet i väst!

Det är en del människor som läser min blogg har jag upptäckt, jätteroligt tycker jag! Släng gärna iväg en kommentar om vem du är, och ska du själv ska bli au pair, eller är så läser jag jättegärna din blogg också så glöm inte att skriva bloggadressen! Ni vet hur det är med nyfikheten, man vill läsa om allt man kan komma över!

Och förresten, är det okej att jag lägger in lite inlägg om mitt "vanliga" liv som inte har helt med au pair att göra, inte varje dag, men när det är något speciellt?! Eller suger det och blir bara drygt. Er chans att tycka till!!!

damn, damn, damn my feet just wanna touch a new ground

uppdatering

Det händer inte så mycket för mig just nu, men precis som en tjej som heter Jasmine som jag har pratat lite med så har jag skickat in ett meddelande till en familj som skrev på cultural cares sverige logg. Känns lite komiskt för jag visste inte att hon hade gjort det! Iallafall bor familjen i Boston, och jag tycker den verkar jättebra. Jag har fått deras personliga brev och berättat lite om mig själv som hon ville ha reda på. Vi får väl se hur det blir. Jag önskar iallafall Jasmine all lycka till för hon ska prata med dom idag!

Annars har Californien familjen inte hört av sig, så jag väntar glatt på nästa familj och ser framemot vad den kan ha att erbjuda. Kanske är det min drömfamilj, annars fortsätter jakten. En sak som jag tycker är dåligt är att man inte kan få mejladressen till familjen. Jag har inget emot att bara bli matchad med en åt gången, det känns helt okej och det är lättare att säga nej då osv. Men jag vill gärna kunna höra av mig till en familj. Det är det enda negativa med CCs system tycker jag. Jag är nöjd med dom än så länge! :)

Nu ska jag kolla på huset fullt, som ju utspelar sig i San Francisco. Härliga barn dom där, hoppas man får värdbarn som dom!

En liten parantes som inte har med au pair att göra direkt, men jag är bara så glad och peppad. Peace & Love är bokat innan jag åker! Har pratat med chefen på mitt jobb där jag skulle jobba i sommar och sagt att jag inte kommer kunna jobba. Så nu kan jag verkligen ta reda på tiden här hemma innan jag åker, även om alla mina vänner kommer jobba. haha! Sjukt kul ska det bli iallafall, Håkan Hellström, Kings of Leon, Daniel Adams-ray, Oskar Linnros, 30 seconds to mars, All time low och maskinen. Bland många andra. SAY NO MORE! :D

Match nr.3

Som au pair ansökare är man väldigt rolig, min väckarklocka står på 09.00. Nu är klockan 06... Varför gick jag upp, jo för jag checka mejlen lite sådär i förbifarten (vilket man gör ungefär 3 ggr/ vaken timme) och jag såg att jag hade fått en ny match!

Den här familjen bor i Lodi, CA! CALIFORNIEN! 4 barn på 4 och 5 år.. Ja, ni ser rätt. Alla är flickor, det handlar om trillingar och en stora syster. Fick ingen riktig uppfattning om familjen då dom hade skrivit väldigt kort om sig själva. Är lite tveksam till så många barn faktiskt. Men man kan ju alltid prata med familjen.

Skönt att ha fått en match iallafall, trodde det hade stannat upp och fick lite panik där ett tag.

bring it to me

Matchen är borta, jag är alltså redo för nya familjer. Bring it to me baby, aha aha ;)
Känner på mig att min drömfamilj finns där ute och snart kommer kontakta mig. Jag har såna förmågor. Eller inte, men jag önskar att jag hade det. För nu är jag taggad, nu vill jag veta vart jag ska och förbereda mig. Sen tycker jag att det är så himla kul att läsa om familjerna, även om de inte hör av sig! Lite konstig kanske, men det ger en inblick i det amerikanska livet och en försmak på vad som kan tänka sig dyka upp.

no hard feelings

Fick svar på mejlet idag efter en längtan som känns som 10 år, fast det bara har gått två dagar! No hard feelings iallafall. Han tackade så mycket och önskade mig lycka till i framtiden. Och jag hoppas verkligen dom hittar en underbar au pair för det är dom värda.

Så nu kommer troligen matchen försvinna imorgon, då det är röd dag i USA idag. Sen får vi hoppas på att nästa känns bättre!

wait your turn

Jag har nu skickat ett mejl till pappan, och skrivit som det är. Att familjen och allt verkligen verkar toppen, men att jag tror att jag inte komma kunna hantera situationen, och därför kommer säga nej till den här familjen. Usch vad jobbigt det känns, men jag har hittat inspiration från andra bloggar som varit i samma situation, sedan sagt nej till en bra familj, men ändå hamnat hos sin dröm familj senare. Nu hoppas jag att han inte tar det allt för hårt, men jag säger er, det känns nästan som att göra slut med någon.

En jättebra sida för alla som är, ska bli, eller funderar på att bli au pair.
http://www.aupairguiden.se

elleeeer?

I min hjärna pendlar det mellan ja, eller nej. Nej, eller kanske ja.. eller vad vill jag egentligen? Förlåt att jag tjatar men det är så drygt. Jag har t.om. gjort positvit/negativt lista. Det positiva vinner med hästlängder. Men varför är det så svårt att veta då?!

Och om jag tackar nej till familjen, kommer det då komma en lika bra familj? Tänk om det bara kommer dåliga familjer efter det här. Då kommer jag ångra mig. Men å andra sidan kanske någon annan match verkligen är PERFEKT!

Jag ringde till CCs kontor ännu en gång och diskuterade situationen. Den här gången sa dom, att om det är nånting som inte känns rätt, även om du inte kan sätta fingret på det kanske det är dags att släppa familjen. Jag fick även beröm att jag har funderat ordentligt och verkligen suttit mig in i situationen.

Men nu har jag bestämt mig (jag vet, det hade jag igår också, men då var det ett JA) för att säga nej. Jag har skrivit en förklaring som jag är nöjd med och ja. Dags att gå vidare. Jag måste bara vänta på hans samtal, för inte tänker jag bara försvinna. Dom är verkligen värda en förklaring.

can´t make up your mind, mind, mind

Nu har jag pratat med värd pappans närmaste väninna som förövrigt kom från Sverige, det var rätt skönt att kunna ställa frågor lättare. Men en sak jag har lagt märke till är hur mycket amerikanare snackar. Jag som i vanliga fall brukar prata mycket!

Hon pratade så gott om familjen, men framför allt också området där dom bor. Allting verkar verkligen jättebra, och efter ännu en funderare och diskussion med mamma så ska jag satsa på den här familjen. Om inte något så kommer jag iallafall utvecklas enormt mycket av det.

osäkerhet

Jag har en konstig känsla inom mig som inte riktigt går att beskriva. Det handlar om matchen med den senaste familjen. En familj som verkligen är bra, men nånting i mig säger att det inte är 100% rätt. Det känns jättetråkigt, men jag ringde till kontoret och pratade lite med en tjej där. Hon bad mig försöka förklara, och vi kom fram till att det var faktumet att hans fru nyligen dött. Detta är en känslig bit och jag känner själv att jag kanske inte vill vara den första nya personen som stiger in i deras liv efter den här stora förändringen.

Jag fick iallafall tag på hans mejl adress och skickade iväg ett mejl där jag bad han berätta mer om hur barnen har tagit detta. Och nu känns det faktiskt bättre. Jag hoppas att jag får svar ikväll så att vi kan diskutera. Jag vill inte säga nej direkt, eftersom allt annat verkar så bra. Men vi får väl se.

Nu förstår jag verkligen det jag läst i andras au pair bloggar där dom skriver att familjen är perfekt, men att de inte vill gå vidare med dom.

waiting for your call

Ännu en gång ringde mamma upp mig i förtvivlan och sa att det hade ringt från Amerikat. Denna gång var jag på jobbet. Men min kära mamma ansträngde sig och fick fram att jag jobbade och slutade klockan nio. Halv tio, precis när jag hade kommit fram till parkeringen ringde det.

Det var då den ensamstående pappan som ringde. Som tidigare nämnt har jag varit lite osäker. Men inte längre. För fyfan va bra det känns. Vi pratade i ungefär en halvtimme och han ställde jättemycket frågor om mig själv, om vad jag ville ha ut av att vara au pair och massa. Jättetrevlig verkligen och han har inte haft en au pair tidigare. Vilket såklart både för med sig nackdelar och fördelar. Sonen frågade om jag kunde göra svenska pannkakor! Haha!

Vi skulle iallafall hålla kontakten, så det känns jättebra. Klart att jag inte ska få allt för höga förhoppningar men ja. New Jersey kanske det blir! :)

phone call + svar

Hej! Jag undrar, måste man få ett "godkändningsmail" från det amerikanska CC innan man är med i matchningsprocessen? Jag kan logga in på mitt american account och så, men har inte fått någon bekfräftelse eller så. Så jag förstår inte om jag är tillgänglig för matchning? har du koll på det? :) tacksam för svar!!

Svar; Hej Fanny! Vad kul att du frågar mig, jag ska försöka svara så gott jag kan. Jag fick ett mejl från amerikanska CC innan min första match kom. Där stog det att dom höll på att leta efter en familj åt mig. Efter det tog det ungefär en halvtimme tills min första match kom. Så med andra ord så är jag ganska säker på att mejlet ska komma innan matchingen börjar. Hoppas det drar igång snart för matchingsprocessen är den roligaste! Lycka till! :)

Hur typiskt är det inte förresten?! Jag har gått runt med min mobil hela dagen för jag vet att värdfamiljer brukar ringa under helgen. När vi äter lägger jag den ifrån mig, fem minuter senare ringer mamma och är jätteupprörd för att det har ringt en amerikansk hem till oss. Haha, det var min mammas största farhåga! Iallafall springer jag och kollar mobilen och mycket riktigt har jag ett missat samtal från USA!

Jag chansar och ringer upp och det var CC i Boston. Så jag tryckte någon siffra jag tyckte passade bra och fick prata med en tjej. Jag berättade att jag hade missat ett samtal och hon frågade om jag var i matchning. Ja, det är jag svarade jag och hon sa att det troligen var en familj som hade sökt mig och att de borde pröva igen när de har tid nästa gång.

Hur typiskt mig är inte det här?! Jobbigt om dom inte ringer igen för att man inte svarade! Det står i båda handboken och på hemsidan att man ska vara tillgänglig för de kan välja en annan au pair om man är okontaktbar. Jaja, jag håller tummarna att de ringer igen. Bara inte under min arbetstid imorgon!!

matchingsprocessen

Jag ska försöka matchingsprocessen lite närmare, så som jag har förstått det iallafall.

Först blir ansökan godkänd i både Sverige, och sedan på CCs kontor i Boston. När ansökan är godkänd börjar matchningsprocessen. Det går ut på att hitta en värdfamilj med behov som matchar det man kan tillföra familjen. En familj som är intresserad av en massa sporter vill oftast ha en au pair som är intresserad av sport, osv.

När de har hittat en familj som de tror matchar så förs man ihop. Familjen får chansen att kolla på min ansökan närmare, och jag får kolla på vad familjen har skrivit om familjen och deras intressen. Det hela är egentligen mycket enkelt, är familjen intresserad så hör de av sig, om det är något som inte stämmer försvinner matchen, och man får förhoppningsvis en ny.

Vad jag har förstått så får familjen tre au pairer, så man är hela tiden i konkurrens. Är man intresserad av att prata med en familj så ska man därför höra av sig till kontoret och säga att man är intresserad, då för de vidare det till USA. En match håller i sig i 48 timmar, och om inget händer inom dessa 48 timmar försvinner den.

Ingen av mina matcher har hört av sig än, men det känns ändå bra att man får matchingar för då vet man att det finns familjer med samma intressen, även om det är något som inte stämmer.

MATCH NR.2

Min första familj försvann, jag är inte särskilt ledsen över det. Jag hade mina aningar om att den var halvt svensk, och det vill jag inte ha! Men jag kollade senast idag, då var den kvar. Nu, tre timmar senare har jag fått en ny match. Här kommer lite information;

Ensamstående pappa som bor i West Orange, NJ. Han har två barn, en pojke på 8 år och en flicka på 5. Dom har också katt.

Jag vet inte riktigt vad jag känner för den här familjen, det är just det att han är ensamstående pappa. Det finns både fördelar och nackdelar och om jag ska vara ärlig kan det kännas lite obehagligt. Annars lät det väldigt bra, det är bra ålder på barnen och en pojke och en flicka! New Jersey är en delstat jag verkligen kan tänka mig att bo i. Men jag ska ringa till CC imorgon och berätta att jag är intresserad av att prata med honom iallafall!

MATCH NR.1

Såg att jag hade fått ett nytt mejl. Från CC. Det var en match! Jag började gråta och sprang ner till mamma, hahaha. Men jag samlade fort ihop mig och var ju såklart tvungen att kolla in familjen.

Jag ska inte säga för mycket men den bestod av en mamma, en pappa och två pojkar (5 och 3 år). De har hundar och katter och bor i Old Bridge, NJ. Jag ska självklart försöka få prata med dom för lite information.


Typiskt att jag glömde min mobil i skåpet idag, OM dom nu skulle ringa. Man vet ju aldrig! Jag hade räknat med att få väntat längre på min första matchning. Har ju hört skräckexempel på folk som har fått vänta flera månader. Men åh vad kul det känns. Nu är det igång! :D

Idag kom mitt antagningsbrev. Här står all info man behöver
veta, det finns även papper som ska skickas till polisen, motormännen,
som ska fyllas i av läkare och info om olika tilläggstjänster.
Min inloggning till min profil.

Jag borde göra en film. Men jag har kollat igenom filmerna,
och det känns så hemskt och pinsamt att göra det.
Vad ska man göra för att få sig intressant liksom?
Vill inte bara sitta där och berätta om mig själv.
Men antar att det slutar så. Det är ju faktiskt lättast!

mac dreams

Är riktigt sugen på en sån här godbit!
Åker jag till USA så kommer jag troligen att köpa en.
Kanske inte just en air, men en mac iallafall!
Det är mycket billigare där än i Sverige
så jag förlorar inget på det, förutom att det fysiska
tangentbordet kan komma att sakna å,ä och ö.
Men så länge man kan skriva bokstäverna ändå
så spelar det ingen större roll.

wind of change

Idag fick jag då beskedet om att jag är antagen till programmet. Jag har förstått det sen jag pratade med Caroline, men nu är det verkligt. Nu har jag fått höra orden och antagningsbrevet är påväg hem. Jag grät en liten skvätt, och skrattade lite och är ganska chockad. För jag trodde faktiskt inte att jag skulle göra det här. Även om jag alltid velat! Men nu gör jag det. Det är det viktigaste!

Idag har det blåst mycket ute.
Winds of change!

where´d you go

Snart är det troligen dags för matchingsprocesser. Det är klart att man har sin dröm familj, även om man troligen inte kommer hamna i en familj som är precis som den. Jag tycker det är bra att ha en mall vad man vill ha, men inte fastna för mycket i den utan gå på magkänsla och kemi.

Min drömfamilj består av ett par med två barn med åldern 4 och uppåt. Gärna hund, eller hundar eller något annat mysigt husdjur. Om de har häst, eller kanske bor på en ranch skulle det vara ascoolt! Vart i landet spelar ingen större roll, men då jag njuter av sommarväder så är det ett stort plus om det bor i södra delen av USA. Men även östkusten skulle passa bra. De får gärna ha en annan religion, kanske vara judar, för att få en chans att uppleva en annan religiös kultur med andra högtider. (Christmukka... hehe) De får gärna tycka om friluftsliv och skidor osv. och helst gilla att resa, inom och utanför USA.

Detta är lite av det jag önskar, det ska bli spännande att se hur det slutar. Jag kanske slutar i en familj med en ensamstående mamma med tre barn mitt i en liten by som ingen någonsin hört talas om, eller mitt på manhattan. Det återstår att se, och gud vad spännande det är!

real to me

Okej, nu händer det grejjer.

Caroline, hon som är ansvarig för mig här i Västerås ringde igår och hade gått igenom min ansökan. Jag fick mycket beröm och hon tyckte att jag verkar som en jättebra tjej. Det fanns en synpunkt och det var på lägsta åldern jag hade satt på barnen jag kan tänka mig att passa, så jag bytte från 4 år till 3. Idag skulle den skickas vidare till kontoret i Stockholm och sen antar jag att det är där dom bestämmer om jag är godkänd, eller inte! På torsdag eller fredag skulle dom höra av sig!!